eva j.

Kameran är lagad och hämtad och nu, äntligen, efter några veckors frånvaro är den tillbaka i min famn igen. Det känns riktigt bra. Snacka om att man uppskattar kvalitén på den när man har tvingats använda en 4 år gammal Pentax. Stor skillnad på 6 pixlar och 12 kan jag meddela. Och den lilla kompakta kamerans kvalité tänker jag inte ens kommentera. Uh, rysningar!
I alla fall. Jag och pappa åkte till Marieberg, hämtade kamerna (av en mycket underlig butiksbiträde) och shoppade lite julklappar. Flera stycken faktiskt. Sju om man ska vara exakt. Till och med en till mig (Pappa är lite dålig på det där med att vara diskret). Haha, fult.
En extra applåd tycker jag att jag förtjänare för att jag satte på mig anständiga kläder fastän jag inte känner mig på topp. Ytterligare en applåd borde jag ha för min kreativitet inom området hur-man-täcker-fett-hår-på-det-snyggaste-sättet, närmare bestämt en sjal virad runt huvudet. Jag tyckte det blev snyggt så jag bryr mig inte om ifall männskor vände sig om och undrade "Vem är den blonda turken?"
Som avslutning på mitt kackel tycker jag att ni kan läsa rubriken igen. Fatta! Det är inte långt kvar nu! Och innan de är det Jul! Och Nyår! Och Stockholm! Åh vad snabbt tiden kommer gå.