eva j.

Ida var här nyss. Vi såg på Vicky Christina Barcelona.
Jävlar vad vilken tankeställarev jag fick av den.
Helt otroligt underbar är den. Insperation till tusen.
Både ytliga och djupa tankar och funderingar slog mig när jag såg den.
Jag är nog trotts allt en plågad konstnärssjäl.
Det är i alla fall så jag känner (eller vill vara?)
I alla fall. Jag ska inte gå in på alla tankar och funderingar och åskter som väcktes inom mig, för det är bara synd om allt och alla, men en sak ska jag säga, och det är att ni bara måste se den.
Allt är fint. Skådespelarna, mijön, handlingen, manuset...
Rekomenderas!