eva j.

Sådär ja, då var man hemma igen. Riktigt tråkigt är det, för London var så bra. Så fint. Så jag. Där om någonstäns skulle jag villja bo, på en lite gata i en mysig liten lägenhet vid Noting Hill någonstans med Hyde Park i närheten så man kan ta en tidig morgonpromenad med en rykande kaffe från Starbucks i handen samtidigt som som imma mystiskt samlas runt ansiktet i takt med att man andas ut. Åh, suck.
Förutom fina minnen, upplevelser och massvis med insperation har jag också fått med mig lite smått och gått från Londons shoppingutbud, som föresten är helt fantastiskt! Vad det är visar jag senare när jag har tid, vilket påminner mig om att berätta att jag förtillfället är hemmaliggande. Om det beror på mitt bulltande huvud eller min grova deprition över att vara hemma i sorgliga Örebro igen kan jag inte riktigt avgöra, men jag skulle gå på det sistnämnda.
Ja, ja, oavsett var det är så har jag tonvis med läxor att hinna ikapp med, bland annat en samhällskunskaps rapport på minst tre sidor om mänskligarättigheter inriktning disrinering som jag knappt har börjat på. Matteprov och historiaprov väntar också... Fan vilka spasmiska ryck jag får i ögonen av att bara tänka på det. Men innan jag börjar med någonting av det där ska jag ta och göra mig en frukost och föra över London-bilderna på datan och försöka komma på det bästa sättet att lura sinnet till att tro att jag fortfarande är där. Pussar.