eva j.

Oj så bra. Oj, oj, oj. Den här saken skickas hem till mig i denna stund och förväntas vara i mina händer någon gång nästa vecka. Nu vill jag att hösten kommer så snabbt som möjligt för jag vill gå runt på stan med färggranna löv svävandes runt mig och se hur mina utandningar förvandlas till stillsam rök, som jag älskar så mycket eftersom jag lovat mig själv att aldrig börja röka på riktigt.
Med klumpiga skor och småröd näsa skrattar och ler man åt allt när solens klara höststrålar värmer de förövrigt tunt klädda benen. Man drar upp axlarna och kurar ihop sig i den stora stickade halsduken och då och då tar man de handskeprydda händerna och täcker öronen, så att människor runt omkring tror att man bara fryser om öronsnibbarna medans man igentligen bara vill höra hur allt låter genom ett lager av stickade lovikavantar. Åh man blir ju kär.
Jag tror inte på vårkärlek, jag hoppas på höstkärlek och jag hoppas den kommer det här året.
Åh just det. Jackan kommer från hm.com och jag ser på Bones och läser om liberaler. Tjosan!